Believe

Hej bloggish.  Nu vare ett tag sen faktiskt, och jag har tänkt flera ggr och sätta mig ner och skriva några rader men det har bara inte blivit av..Men nu så, Im here!

Och vad ska man säga liksom?

Jag har ju kommit tillbaka hem och jag är så himla glad för det och det känns liksom helt okej. Allt som innebär och leva mitt liv just nu är liksom bara, helt okej.

Jag har tagit mig tillbaka till mitt maxande och jag har dessutom fixat barjobb och det rullar liksom på, och jag har mina vänner som jag håller hårt i, och försöker ge så mycket tid åt som det finns. Även om det är svårt, känns bara som jag är väldigt fokuserad på mina jobb just nu och det är skönt faktiskt, jag har förändrats medan jag borta, det märker jag verkligen nu när jag är hemma och det är bara till det bättre kan jag lova. Jag känner att jag i dagsläget vågar vara mer öppen och orädd för och göra min röst hörd, och jag slösar ingen tid på negativa saker, utan bara fokuserar på det som får en och må bra.

Just nu så är helt ärligt mitt Max jobb under konstruktion kan man säga haha, har hänt så jävla mycket skit på ren svenska medan jag varit iväg och det är så mycket saker som bara inte funkar, och det känns så himla bra när jag satte min fot för första gången där för en vecka sen, för jag insåg då att jag gillar det. Jag gillar Max jobbet och att vara assistent är något jag trivs med, och samtidigt så har jag gått ner i timmar, jag jobbade förut 35/h men nu är det 20/h istället och det passar mig perfekt för innan så blev det för mycket och hantera, och jag hade inte kul. Men nu så har jag energin för och ge 110% varje pass jag har och det hela känns bara bättre på något sätt.

Och som sagt, allt är huller om buller på stället men det känns som att man har nånting och ge när man kommer dit, man kan göra en skillnad på något sätt. Sjukt märklig förklaring men men.

Plus att sammanhållningen inom assistent gruppen vi har är obeskrivlig, jag har bara varit tillbaka på jobbet i en vecka men har redan hunnit med middag 2 ggr och en utekväll med max ligan haha. Känns otroligt bra och kul måste jag säga!

 

Och även om det känns också att all min fokus ligger på jobb just nu så är det bara för att det är det som är grejen, min fokus är helt annorlunda nu. Och jag fokuserar på jobbet förmodligen mer än vad jag gjorde förut!

 

Men nog om jobb nu, jag har ju hunnit med och träffat några av mina sweethearts och jag har ännu inte hunnit träffa alla jag vill träffa. Dock väntar imorn en lång fullspäckad dag, först ut så är det lunch med Nina som gäller, sen sola och shoppa med Lisa och hennes vän Maja och på kvällen sen då så blir det mys med Jojjo och Linda :)

Inte helt fel måste jag säga!

 

En annan sak som jag bara måste få skriva av mig är allt jävla skit som händer/hänt omkring mina närmaste. Det finns nästan inte en enda som inte har drabbats av nått helavärldenvändsuppochner drama, och det sticker som fan inombords bara och ens liksom få höra det ena efter det andra, jag blir helt knäpp. Vart fan är världen på väg liksom?

Och den enda naturliga reaktionen man får eller känner liksom är att man bara vill göra allt bra igen även om man inte riktigt kan det bara sådär liksom,men man vill bara få någon och le för någon sekund och glömma världen runt omkring för en stund.

Jag fattar bara inte. Jag fattar inte hur den här hösten bara fuckar upp allas liv på något sätt och för mig så bara rullar det bara på som om jag inte ens varit iväg liksom.

Nej ni.livet är en enda lång berg och dal bana färd, och det finns liksom tusen citat man kan rabbla upp nu haha, men jag vill bara säga detta..lev enkelt,livet består av både motgångar och nedgångar och inget utav det håller förevigt så tar bara vara på varje minut och slösa inte tid på onödiga saker, stay positive och gör det bästa utav det.

 

Jag ska med det sagt vända mig till drömmarnas land och sova.

Natti natt.