Believe

Hej där!

Har varit ett sjukt långt uppehåll här men det har sin lilla förklaring och det är att mitt internet har strulat på datan och nätverket har inte velat samarbeta alls, och har inte haft ork och ta itu med det på kvällarna och heller inte haft ork och sitta och knappa på mobilen i evigheter bara för att uppa,så atte jaa igår tog jag mig tid och krigade några timmar innan jag fick det och funka..Vet inte ens hur haha,så jävla oteknisk men men, bered er på en uppsats utöver det vanliga här.

 

Det har ju faktiskt hänt en del sen sist jag skrev, vi har tex varit på Rodeo, vilket var awesome! Alltså hela stämningen och adrelinet som forsar runt i kroppen, cowboys,tjurar m.m Helt crazy men kul var det :)

Vi var hemma hos "mormor och morfar"  fredagen efter labor day och hade en trevlig middag där med vänner till familjen och så. Dom har ett sjukt stort hus och eftersom dom är arkitekter så kan ni ju bara tänka er hur det var. väldigt classy må jag säga!

Vi har varit på en diverse restauranger och ätit och det är alltid lika gott.

Igår var vi på en sjukt fin restaurang och åt med mormor och morfar,blev fisk inspirerade tacos och det var sjukligt gott :) Och på tal om det så, lagade jag mat till familjen i torsdags, bjöd på mat a la Swedish, lax potatis och dillsås!

Var underbart gott, och få lite svensk feeling på det hela också!

I torsdags så var jag en sväng till shopping centret och shoppade lite stuff,har varit och shoppat 2 ggr sen jag kom hit och båda gångerna har jag varit och köpt saker på VS,så jävla hopplös man är. Helt besatt av den butiken!

Förutom det så kan jag inte säga att det hänt så¨mycket mer, är liksom lugna livstilen just nu.

Det enda jag riktigt gör är och äta/jobba i stallet/sova, hela dagen,varje dag.

6 veckor har gått här borta, och det börjar ta på krafterna,både fysiskt och psykiskt. Vissa dagar kan vara så jävliga så kan inte ens beskriva det..

Och om någon verkligen vill veta hur jag mår,så känns det som om jag låst in mig själv i en kista och bara låter mig vara. Jag är inte gjord för och vara en strikt,organiserad och sofistikerad person. Jag är mer gjord för och vara crazy,lite vimsig och be yourself person..Och det känns som man inte kan vara sig själv,utan det förväntas utav en och vara på ett visst sätt.

Visserligen är jag just nu på förmodligen Tenessee's bästa ridcenter i hela staten och det är en professionell business dom försöker sköta här och dom gör det sjukligt bra, men det är lite för strikta ramar för min del. Och det är samma rutiner varje dag,over and over again och jag vet inte. Har väl kommit till insikt att jag inte ska ta min ridning högre än utan bara ha det som fritids intresse.

Är bara lite overwhelming och jag längtar hem så sjukt mycket. Finner inga ord för det, och finner inga ord för dom fina människor jag vet väntar hemma som uppskattar mig för den jag är.

 

McKrell frågade för några dagar sen om jag gått ner i vikt och om jag äter ordentligt, och ärligt talat så har jag gått ner i vikt, kan lätt säga 3-4 kg minus på min kropp. Alla mina shorts jag hade med hit satt tajtare än tajtast, och nu är alla lösa i midjan och hade med mig ett par jeansleggings hit som jag seriöst inte fick igen ordentligt och jag testade dom igen igår och dom var för lösa haha. Och det är inte så att jag svälter mig själv, utan med hårt arbete 10 h varje dag,plus ridning där jag använder midjan och hela kroppen för den delen, och med bara frukost,lunch och middag så går kroppen liksom plus minus noll. Och en stor del med det hela är också att jag inte äter godsaker 24/7 heller, hemma kunde jag goffa i mig vad som helst men har inte varit i närheten av godis,kakor eller något sånt på flera veckor. Så mitt enorma sötsug har minskat från 100 till kanske 20.

Helt insane jag vet, men så är det.

Är verkligen och rehabar mig här borta haha.

 

En annan sak som kan vara värd och berätta är att idag när barnen ifrån Mckrells utbildningsprogram,Urban Equestrain Program(UEP) kom så kände pojken som jag ledde förra veckan igen mig och vinkade hur glatt som helst åt mig när han kom och ställde massa frågor under tiden vi gjorde iordning hästen. Alltså måste säga att dessa ungar är otroliga,dom lyser upp på ett sätt som får en och smälta inombords. Eric som han heter,vinkade hejdå åt mig också, och han är så uppmärksam,ärlig,passionerad och framåt så det finns inte, och han är otrolig helt enkelt och är bara 13 år. Helt amazing.

Dom är ialf riktigt duktiga och jag gillar verkligen när dom kommer och förgyller dagen.

 

Känns som jag babblat tillräckligt, och klockan är 21 här nu och jag är förstås redan i sängen,helt utslagen.

Så sovdags för lojs, hoppas ni fann detta inlägg något roande.

Hoppas alla fina själar hemma i Sverige mår bra,MISS YOU!